Titta - kaninbebisar i djurhuset!

Den 14 november så kom 5 stycken ljuvliga kaninungar till världen - ljuvligt söta är dem!

Tack till alla duktiga elever!

I lördags var det öppet hus här på skolan och överallt hade vi superduktiga elever som hjälpte till.
Djurhuset vill ge ett extra stort tack till de elever som hjälpte till i djurvård.

Superduktiga var eleverna som hjälpte till med djurskötsel och guidade runt besökare, presenterade djuren och berättade om utbildningen!

Tilde visar upp vår skäggagam Fru Olsson för besökare.

Malin visar upp en liten leopardgecko.

Tusen tack till er!

/Personalen

Avelsprojekt

Hej!

Jag heter Malin och går i Dsj14. Vi har nu i uppgift att utföra ett projekt i djurhuset. Några valde att starta ett akvarium men då jag inte är så intresserad av akvaristik, så jag ville gör något annat. Jag valde då istället att avla på kaniner.

Det är mycket man behöver tänka på innan man kan sätta ihop kaninerna. Man måste läsa på om olika små fakta om djurens beteende samt mer om självaste dräktighet och om ungarnas första tid. Man måste också läsa på om mat, om dom behöver något extra eller liknande. Sen måste man fixa i ordning burarna.

Självaste parningen ska helst ske på neutral mark, eller på ett område endast hanen känner till då honan är mer revir hävdande än hanen. Parningen pågår endast i ca 5-10 sekunder. Sen ska man upprepa proceduren  några gånger för ökad chans till dräktighet. Kaninerna är endast tillsammans under parningen sedan särar man på dom igen.

Kaniner är dräktiga i ca 28-34 dagar. Då honan ska tillbringa ca 6-8 veckor med ungarna är det viktigt att tänka på att man har en tillräckligt stor bur så att ungarna får plats. Man bör även ha någon extra bur ifall det skulle uppstå komplikationer med kullen. T.ex. att dom inte går ihop eller liknande.

Kaninerna jag ska avla på är Snövit (den vita kaninen) och en annan som heter Musse (Ej den på bilden).

Det roligaste med projektet är nog att fått göra allting själv från början till slut. Dock finns det hjälp om man behöver. Men det absolut roligaste med projektet är nog att få följa kaninungarnas uppväxt.

Sen kommer man få med sig mycket kunskaper som kan vara användbar i framtiden.

HA DET GOTT, IGELKOTT

/Malin Essvik Dsj14 :)

Bara ett litet urval av bilder på några av våra fina djur i djurhuset! 

Melinda Dsj12

Hej!

Melinda heter jag - tog studenten från djursjukvårdsprogrammet nu i vår. Jag flyttade ända från Helsingborg ut till lilla Ingelstad. Jag lämnade kvar vänner hemma och inte minst familjen. Men idag ångrar jag inte detta en sekund att jag valde att flytta till en internatskola. Skaffade en hel del nya vänner och lärde mig mer om mitt intresse, alltså djur och hade en grymt bra tid. Helt klart de bästa tre åren av mitt liv. Under utbildningen fick jag lära mig allt om djurskötsel, djurhantering och mycket mycket mer. Aldrig hade jag varit i en ladugård eller varit nära en orm. Men där stod jag på studentdagen som djurvårdare med utökad kompetens och alla mina närmaste vänner visste hur man mjölkade en ko, hur man hanterar en orm och massor om djurens hälsa och sjukvård.

Nu efter studenten jobbar jag på djurriket i Helsingborg som är en djurbutik. Det bästa med mitt yrke idag är att jag får träffa djur varje dag, jobba med olika människor och att jag får möjligheten att förmedla vidare min kunskaper om djur till andra människor. Och aldrig slutar man lära sig nya saker. Och inte tala om minerna på barn som nyss fått reda på att de ska få ett nytt husdjur. Vem drömmer liksom inte om det?

/Melinda Dsj12

Nya djur i djurhuset!

Nu har vi rullat igång igen och äntligen är det sedan ett par veckor tillbaka full aktivitet i skolans djurhus igen efter sommaren - som vi har längtat!

Lite nya djur har också flyttat in i skolans djurhus - dessa tänkte vi presentera här! :)

Mysksköldpadda

Sternotherus odoratus

Detta är en liten art som blir mellan 5 - 15 cm lång och är nästintill helakvatisk. Hanen har längre svans en honan och blir något mindre. De två små krabaterna som har flyttat in till djurhuset är nu endast ca 2 cm långa och är otroligt söta.  Mysksköldpaddan bör hållas som enda art och inte blandas med andra arter då den kan vara mycket aggressiv mot sina artfränder. Fungerar dock bra i grupp men skall helst hållas med endast en hane.

Mysksköldpaddan har fått sitt namn av just den anledningen att den myskar vid stress. Alltså fungerar detta som försvarsmekanism. När den är hotad så avger den en svag men illaluktande doft från en körtel på dess undersida.

Dess föda i naturen består av fisk, snäckor och insekter. När vi håller dem i fångenskap utfodrar vi med en varierad kost baserad på syrsor, mjölmask, räkor, sniglar eller fisk. En liten del av växter kan finnas i dieten.

Solparakit

Aratinga solstitialis

I måndags hämtade vi hem tre vackra solparakiter! Fåglarna är årsungar och inte könsmogna än. De har inte heller färgat ut ordentligt. Alltså är de inte helt gyllengula än över huvud och bröst utan fortfarande lite fläckiga. Om ett par år kommer fjäderdräkten vara utvecklad i sin fulla färgprakt och i samband med detta blir de även könsmogna. 

Solparakiten är en väldigt vacker fågel som när den färgar ut lyser gult likt solens strålar. En pigg och vaken fågel som gärna bjuder på lek och bus. Dock passar inte arten att hållas i lägenhet då den är känd för att vara otroligt högljudd.

Arten kommer ursprungligen från nordöstra Sydamerika där de lever i flock och livnär sig på frukt, frön och nötter. 

Arten är inte jättevanlig i Sverige och en anledning till detta kan vara att solparakiten inte lämpar sig som burfågel. 

Vi välkomnar varmt våra nya djur till djurvårdsutbildningen!

Sinus och Dexter - visst är vi vackra!

Hallå!

Vi heter Sinus och Dexter och bor i djurhuset på Ingelstadgymnasiet och är en del i undervisningen, och här trivs vi bra! Vi bor i en stor voljär med tillgång till värmehus och varje dag kommer det massor med elever och aktiverar oss och berikar vår voljär för att hålla oss sysselsatta. 

Vi är stora papegojor som blir ca 85 cm långa varav stjärten utgör 45 - 50 cm av kroppen. Vi är vackert blåa över vingarna och orangegula på bröstet.

Våra näbbar är starka och knäcker lätt stora valnötter, hasselnötter mm. På våra kinder saknar vi fjädrar och där kläs vi av fina svarta linjer.

Vi lever i det vilda i skogsområden i norra och mellersta sydamerika. Och dagarna spenderas då i det vilda åt att söka mat över stora områden. Då använder vi våra starka näbbar för att kunna tillgodogöra oss svåråtkomlig föda och med våra långa vingar glidflyger vi mellan träden.

Vi är smarta djur och behöver mycket stimulans för att inte bli uttråkade, det bästa vi vet är kontakt med eleverna - då mår vi som bäst!

   Här är vi tillsammans med Emmie, Malin och Tilde i dsj14.

                     En liten promenad utanför voljären tillsammans med Linus i dv14 uppskattas :)

   Visst är jag vacker!!!

Det var lite om oss! 

Hälsningar Sinus och Dexter!

Kloklippning av höns

Hejsan!

Igår så klippte klorna på alla skolans sju dvärghöns och deras tupp eftersom att klorna hade blivit lite långa på vissa individer. Det var en väldigt spännande uppgift att fånga in alla hönsen då de inte var särskilt samarbetsvilliga, och det blev därför en stor utmaning för oss. Det tog cirka två timmar sammanlagt att fånga in och klippa allas klor, men däremot var det väldigt roligt och lärorikt!

 

Varför klipper man deras klor?

Det är viktigt att man har koll på klorna så att de inte blir för långa. Hönsens klor behövs dock inte klippas lika ofta som till exempel små gnagare som sliter lite mindre på sina klor, men de behöver också ha dagliga rutinundersökningar för att kontrollera hälsotillstånd, att de är fria från sjukdomar, parasiter och att näbbarna ser bra ut.

Om hönsen har ett bra underlag så ska deras klor slipas ned automatiskt när de går, dock så behövs de sällan klippas på sommaren när de är ute och sprätter, på vintern sliter de lite mindre på sina klor och då bör dem ses över oftare och klippa dem om det skulle behövas. Man kan använda en vanlig klosax när man klipper dem.

Om det går fel:

Ibland så kan man råka klippa inpå pulpan som resulterar med att det börjar blöda, självklart är vi försiktiga men om det skulle hända så kan man stoppa blodet med hjälp utav blodstopp, kalk eller potatismjöl.  

  Nu avslutar vi detta inlägg med att säga hejdå ifrån Moa och Malin ifrån DSJ14 samt hönsen ifrån djurhuset! :)

Fredagen 27 mars i Serbien

Innan avfärden från skolan planterade vi ett vänskapsträd - en silvergran.

Torsdagen 26 mars i Serbien

Utöver ett besök på Naturhistoriska museet fick eleverna prova på att beskära vinstockar. Efter det var det avtackningslunch.

Onsdagen den 25 mars i Serbien

åkte vi till Jagodina och besökte Veterinärmedicinska laboratoriet, veterinärstationen och djurparken. På veterinärstationen fick vi delta vid kastrering av hundar.
Veterinärstationen i Jagodina
Jagodina djurpark

Veterinärmedicinska institutet i Jagodina

Kastrering

Dragspelsunderhållning i zoobutiken

Igår blev det dragspelsunderhållning i vår egen zoobutik. Grå jakon Tarzan som hjälper till där på måndagarna gillade att det hände något extra :)

Besök i underjorden på utbytesresan i Serbien

Våra värdar tog med oss till Serbiens största underjordiska grotta med 8 km utforskat system....











.... varav 800 m i tre olika nivåer var öppet för turister. I grottan har rester efter stenåldersmänniskor hittats i dag bor där "bara" en fladdermuskoloni - som vi oxå fick se.

Nu lämnar vi sverige

för en utbytesvecka med en skola i Serbien. Emma, Alfred och Miriam årskurs 3.

Frilevande hundar i Serbien

I Serbien är det dyrt att ha hund. På många ställen kan du dock träffa frilevande tama hundar som släppts lösa när familjen inte har råd med dem. Omärkta hundar fångs in -  öronmärks och kastreras och sedan släpps de fria igen. Med denna metod har antalet herrelösa hundar sjunkit radikalt. De hundar vi träffat har alla varit välnärda och sociala.

Djurvårdare på äventyr!

Jag heter Alfred Olsson och går djurvård här på Ingelstad gymnasiet. Jag hade tänkt berätta lite om min praktik på Universeum i Göteborg.

Sommaren flög förbi det året, sommaren var som på framspolning när man räknade efter hur många dagar som hade passerat. Tur var väl ändå det, för när skolan började skulle jag inte tillbaka till skolan vilket kändes jätte konstigt. Jag skulle flytta till Göteborg i 5 veckor och arbeta på Universeum. Detta var det största som hade hänt mig! Redan 7 månader innan hade jag tagit kontakt med Universeum och berättat att jag önskade praktik hos dom. På skrallig röst fick jag fram att jag hette Alfred och skulle börja trean på Ingelstad gymnasiet och att jag gillade fåglar jätte mycket. Då tyckte jag själv att jag lät så oseriös och ynklig, det var ju ändå första gången jag ringt bara sådär. Dom sa att dom skulle återkomma och hoppet om att få komma dit försvann. Men några dagar senare fick jag ett mejl från den fågelansvarige som sa att jag var hjärtligt välkommen och att han såg fram emot att jobba tillsammans. Jag var så lycklig - hela den veckan gick jag runt med ett leende på läpparna!

Jag fick bo hos mina kusiner i Göteborg och tur var väl det... Dom visade hur allt gick till och lärde mig vilka bussar som gick var. Till slut kom ändå dagen som jag hade väntat på. Måndag morgon kl 10 utanför portarna var det sagt, och jag var där en timma tidigt för att vara säker på att inte komma försent. Fågelansvarige Josh mötte mig och han började visa mig runt. Josh är från Californien så språket var lite bökigt i början men allt eftersom gick det bättre och bättre. Vi var runt hos alla fåglar och känslan när man får mata en tukan för första gången är fullständigt otrolig! Just där och då hade jag kunnat dö lycklig. Men vi var långt från färdiga. Hela dagen gick ut på att visa mig runt och förklara hur man gjorde allt. De kommande dagarna var man som en irren myra, fullständigt förvirrad med tusen saker att hålla reda på i huvudet. Som tur var hade jag helt otroligt duktiga och snälla medarbetare och praktikanter som räddade mig från ett antal missöden.

Efter kanske en vecka berättade Josh att vi skulle plocka ett par fågelungar som mamman inte riktigt kunde ta hand om och handuppföda dom. Jag blev helt paff! Inte i mina vildaste fantasier trodde jag att jag skulle få hjälpa till att handuppföda fågelungar på praktiken. Vi riggade inkubatorerna och var i full fart. Ungarna var av arten Purpur tangara (Ramphocelus bresilius). 

Jag fick lära mig hur man skötte avancerade matnings och vikt scheman. Hålla pincetten på rätt sätt och hur man skulle försiktigt föra ner maten i munnen på ungarna. 

Under veckorna jag var på Universeum lyckades vi föda upp fem ungar! Samtliga vi tog överlevde. Det är den absolut bästa sortens kvitto på att man har gjort ett bra jobb. 

Såklart fick jag inte bara handuppföda ett gäng ungar, utan också känna på hur det var att jobba som en riktig djurvårdare. Efter kanske vecka två började jag få koll på vad som skulle göras och jag började bli väldigt självgående. Det som skulle göras var såklart matning av alla fåglar på morgonen, då fick man passa på att se så att alla fåglarna var pigga och betedde sig som dom brukar. Roligast var ändå att mata tukanerna. Favoriterna var George och Georgina, två Toco Tukaner som finns där. Sedan gällde det att diska och sedan var det ut i regnskogen igen för att observera. Då gällde det att bara stå ute i den varma och fuktiga regnskogen i kanske en timma och kolla vad som skedde. Var det några bråk? Blev någon mobbad? Har någon ägg? Samtidigt skulle man vara trevlig mot alla gästar och besvara frågor som de hade. Resten av dagen gick man runt och städade alla hägn. Lagom tills att man skulle somnat på golvet var det dags för att göra morgondagens frukost. Detta var den sociala händelsen (förutom lunchen) där man berättade om vad som hade hänt eller vad man skulle göra på eftermiddagen. 

Jag fick till och med turen att följa med Josh och Daniel (apansvarig) ner till en park i Tyskland (Weltvogelpark) för att hämta upp två Ibis honor till de två hanar som vi hade. 

Utan någon som helst protest kan jag säga att detta är den mest fantastiska upplevelse i mitt liv så här långt. Min tid på Universeum kommer jag aldrig att glömma och det är ett av dem otroliga minnen som jag kommer ta med mig från Ingelstads naturbruksgymnasium. 

/Alfred DV12